Förbättring av säkerheten i arbetstrafiken
Trafiksäkerhet i arbetstrafiken är en central aspekt av arbetstryggheten. Det finns många arbetsuppgifter som förutsätter att man rör sig mycket, och andelen tid som man sätter på arbetsrelaterad trafik har ökat under de senaste decennierna.
Omkring 15 000−20 000 olyckor inträffar varje år i arbetstrafiken. En del av dem är allvarliga, och årligen mister tiotals arbetstagare livet i dessa olyckor.
För många är arbetstrafiken den farligaste tidpunkten på dagen, oberoende som fortskaffningsmedlet är cykel, personbil eller om man rör sig till fots. Olyckor i arbetstrafiken medför också omfattande kostnader för arbetsgivarna. Skadorna är ofta allvarligare, jämfört med olyckor på arbetsplatsen, och ett större antal arbetsdagar går också förlorade under återhämntningstiden.
Den vuxna befolkningen nås främst via massmedia och olika organisationer.
På många arbetsplatser är trafiken den största arbetsförknippade riskfaktorn.
Trafikskyddet svarar också för innehållet i och planeringen av vuxenbefolkningens förarfortbildning. Även här är företagen en ny kanal.
Trafikskyddet och Arbetshälsoinstitutet har utvecklat modeller för arbetarskyddets bruk
Trafikskyddet har i samarbete med Arbetshälsoinstitutet och arbetarskyddspersonal utvecklat modeller som företagen kan utnyttja för kartläggning och förebyggande av trafikolycksfall. Målsättningen är att integrera trafiksäkerhetsfrämjandet i företagens arbetarskyddsarbete. Pohjois-Karjalan sähkö Oy (PKS) och Suomen Energia-Urakointi Oy (SEU) har varit pilotföretag i det här projektet.
I PKS började man med en riskkartläggning, som lades till grund för en trafikanalys ur arbetarskyddssynvikel. För att rätta till de uppdagade bristerna gjorde man upp ett åtgärdsprogram, där tyngdpunkten lades vid utbildning av dem som rör sig i trafiken under sin arbetstid. Inga trafikskador inrapporterades under de två år, som experimentet pĺgick och erfarenheterna var också i övrigt positiva.
SEU har en teamorganisation och där började man med gruppdiskussioner. Under de tvĺ första diskussionsomgångarna listades risker och dryftades sätt att lösa problemen. I den tredje omgången förband sig de anställda och arbetsgivaren att vidta förbättringsåtgärder. Företagets arbetarskyddskommitté organiserade verksamheten och höll ett egen sammanfattande möte efter varje teamrunda. Metoden befanns lyckad. Uppföljningen av experimentet pågår.
